Dagens tur är del 1 i ett vetenskapligt test av vilken cykel som är bäst; fulldämpad stigcykel med 120mm slag, helstel single speed 29er eller en Long travel hard tail. Alltså bäst för en rätt otränad 30-plussare som cyklar stökig stig på skoj. Det som gör testet vetenskapligt är att jag testar med samma däck (WTB Stout 2.3) och 2 varv på samma bana(Fiskartorpet). Vid samma tid på dagen (lunch) och samma väder (fint).
Idag kör jag på en heldämpad Kona one20, som borde vara bra på att klättra i stök och utför. Enligt mina fördomar kommer den inte vara så kul på vanlig single track i skogen. Visar sig direkt att jag har fel, den fina lilla stigen in i skogen från parkeringen känns toppen. Cykeln är kvick i kurvorna och hoppar glatt genom stöket, men jag känner mig inte så trygg nerför som jag trodde innan.
Jag har tänkt särkilt att en fulldämpad hoj ska få mig att magiskt flyga upp för backar med stenar och stök, men jag går av i mitten av den stökiga backen på båda varven. Ingen skillnad alltså. Medan jag håller på och testar för fulla muggar börjar bakväxeln spökväxla, problemet tilltar på vägen tillbaka till kontoret. Turen slutar i akutkön på cykloteket med en trasig kedja. Trots haveriet tycker jag mig ha fått g med flygtid för att ge ett omdöme på kombinationen Kona one20 och två varv på fiskartorpet.
Singletrack: klart över förväntan, kvicka kurvor samt full fart.
Utför: oväntat svajig känsla.
Berms och smådropp: känner ingen chuckabilty i bermsen i hoppbacken, men OK balans för smådropp.
Stökigt uppför: här skulle cykeln kompensera för min bristande teknik, snopet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar